Låt oss gå tillbaka i tiden till slutet av 1930-talet. Då var Ivö klack full av aktivitet. I slammeriet renades leran från sand innan den transporterades till fabriken i Bromölla. Materialet kom från krossen på speciella transportband.

Slammeriet byggs

De första årtiondena av brottets historia transporterades obehandlad råkaolin från Ivö till fabriken i Bromölla. På Iföverken måste leran renas från sand och grus i flera steg innan den kunde användas i Iföverkens produktion.
1934 flyttades reningen till gruvans område på Ivö Klack. Ute på den norra delen av udden byggdes slammeriet som bestod av flera anläggningar och bassänger. När sanden och gruset i råkaolinet kunde tas bort redan på ön, slapp man transportera stora mängder material man ändå inte ville ha till fabriken. Än idag finns resterna kvar av flera bassänger.

Lera och sand

Den råa, obehandlade kaolinleran från brottet innehåller 40 % lerpartiklar och 60 % sand. Lera består av små lätta partiklar som lätt slammas upp i vatten och flyter, medan sandkornen som är tyngre, sjunker. Genom att tillföra vatten kunde man därför lätt skilja bort sanden ur råmaterialet. Och vatten fanns det gott om i Ivösjön. Vid kanten av brottet låg krossen, där materialet finfördelades. Från krossen fördes material vidare på transportband hit till slammeriet.

Så här gick det till

Från vänster:

1. I en byggnad nere i brottet finfördelades materialet som kom från Krossen. Sedan blandades materialet med stora mängder vatten. Slammet pumpades ut i den runda sedimentationsbassängen.
2. I den runda bassängen sjönk sanden till botten. Den vita vällingen av lera och vatten pumpades vidare till de stora sedimentationsbassängerna. Sanden som sjönk till botten i den runda bassängen tömdes ut och blev till sandstrand vid Gröna sjön.
3. Lervällingen fick vila i bassängerna i ett år. Under den tiden kom leran att långsamt sätta sig på botten. Vattenskiktet över leran kunde tappas av. Med handkraft grävdes den torkade leran ut. Sedan fördes leran till kajen på öns västra sida för transport till Bromölla.

Gröna sjön

När man grävde bort sten och lera i brottet började grundvatten tränga fram i gropen som bildades. Vattnet formade Gröna sjön som än idag fyller botten av brottet. Från slammeriet kom bortsorterad sand som med tiden blev en fin sandstrand. Den har varit populär som badstrand efter att gruvan lades ned. Kontrasten mellan det hårda slit som skapat den och en lat dag på stranden kunde knappast vara större.

LÄR DIG MER OM SLAMMERIET