Kajerna har ingen egen specifik skylt i Ivö klacks utemuseum och inte så mycket är synligt i nutid av det arbete som pågick vid lastning av pråmarna för transport till fabriken i Bromölla.

Man bröt ca 250 ton kalk och kaolin per dag i gruvan under tiden 1903 -1914, vilket innebar att ca 15 pråmar skeppades till Bromölla per dag. All denna hantering skedde mest med handkraft. Elektrisk kraft kom till Ivö från fastlandet först 1930. Viss uppdragning från kaolingruvan gjordes med ångmaskinskraft.

Verksamheten i gruvan var väldigt beroende av båt och pråmtrafiken, både för bortforsling av kalk och kaolin och för ditforsling av material som kol att elda ångmaskiner med, samt vagnar, räls, handverktyg, dynamit etc.

Utlastningen av kalk och kaolin började på östra sidan, nära förmansbostaden, vid gamla östra kajen, eller ”sydöstra kajen” (se karta längst ner på sidan). Denna utlastning flyttades sedan något norrut till ”östra kajen” med en lång brygga emellan där pråmarna låg tomma eller lastade och väntade på skeppning.

När slammeriet och bassängerna byggdes 1934 byggde man också västra utlastningskajen där enbart kaolinlera blev utlastat. Längre söderut på västra sidan, mitt emot gamla smedjan, var en inlastningskaj för alla förnödenheter till gruvan.

Under åren 1903-1961 var det ett antal ångbåtar, ägda av Ifö, som drog pråmarna. Det var bl.a. Axel, Delfin, Elsa och Fram.

Ångbåten Fram 1908-1961. Längst till höger direktör Axel Hermansen på däck

Längst upp till vänster sitter Oscar Hedlund och till höger i bar överkropp står Olof Nilsson. Strax utanför fabriken i Bromölla.

Pråmarna tillverkades i Bromölla och var som mest uppe i ett antal av 45 st. Det finns 1 st pråm bevarad i trädgården vid Iföverkens Industrimuseum i Bromölla. Se denna hemsida/Trädgård.
Vid utlastningskajen östra kajen fanns också ett båthus där förvaltaren/förmannen hade sin tjänstebåt. Med den levererade han löner till arbetarna i Näsum/Axeltorp.

Mellan 1959-1964 lastades kaolinleran på lastbilar och skeppades till fastlandet med Barumsfärjan till Bromölla.

Se film från 1959

Källor: Böckerna Bromölla, Samhälle och Industri vid Ivösjöns strand, 1986, och ”Den vita ön” En mosaik av material och människor, 1987, samt Iföverkens Industrimuseums arkiv